De säger att nazismen erbjuder broderskap och solidaritet men i våra samtal med de som har lämnat eller vill lämna är det tydligt: det är en grälsjuk, antisocial och småaktig miljö att vara en del av. Här publicerar vi utdrag ur samtal om hur det är att vara på insidan i en av landets mest destruktiva organisationer: Nordiska motståndsrörelsen.
Den antifascistiska kampen kräver uppoffringar, tid och energi. Vi har tillbringat många timmar på nazistiska sociala medier, instagramkonton, telegramkanaler och discordforum. Vi har lyssnat på poddar, läst kamprapporter och krönikor för att förstå vad de gör, hur de tänker och hur
de vill framställa sig själva. Bilden de vill förmedla är en rörelse som är stark och framgångsrik och som präglas av god sammanhållning, broderskap och solidaritet.
En annan del av vårt arbete är att ha kontakt med nazister som vill lämna rörelsen, eller har hoppat av. Personer som inte orkar med livet i den nazistiska gemenskapen längre och som
hör av sig till oss för att bli borttagna från våra kanaler eller för att slippa framtida problem.
Mängden avhoppare vi möter visar tydligt att nazismen är en påfrestande rörelse att vara en del av, oavsett om individen får öppen uppmärksamhet från oss eller inte. Att leva i en så antisocial, småaktig och grälsjuk miljö tär på människor och det är många som till slut inte klarar av det längre. I den här artikeln har vi valt att lägga fokus på Nordiska motståndsrörelsen, men fenomenet finns inom hela rörelsen. Följande utdrag ur de samtal vi har haft med avhoppare är anonymiserade för att inte avslöja identiteten på de vi har kontakt med.
”Nordfront framställde sig som en organisation där jag skulle bli välkomnad som en del av ‘folkgemenskapen’ där vi skulle ha kul och göra gott för vårt land. Istället hamnade jag i en klunga av brottslingar med dålig stämning och insikten om att NMR bestod av väldigt många sura och bittra människor. De beter sig som svin, skändar gravar, hänger upp dockor, skräpar ner hos folk, slår kvinnor och sånt svinigt beteende är inte något jag alls vill associeras med.”
Paranoia och konflikt
I Nordiska motståndsrörelsens egen propaganda, läggs stor vikt vid familj, brödraskap och lojalitet, vilket för övrigt gäller för i stort sett alla nazistiska projekt överallt och i alla tider. Medlemmarna ska backa upp varandra och aldrig svika. Men när vi pratar med tidigare medlemmar framkommer en annan bild.
”Överlag var just vårt näste väldigt hårt drabbat av de inre konflikterna, slitningar, avsaknad av sammanhållning och misstänkliggörande. Det fanns som inget förtroende eller lojalitet mellan medlemmarna, det är svårt att avgöra om det enbart hade med ledarna att göra eller om det även berodde på medlemmarna.”
Att känna misstro till sina så kallade kamrater är något vi ser som genomgående för Nordiska motståndsrörelsens olika nästen i hela landet. Konflikter kring vem som ska vara nästeschef eller ha förtroendepositioner är både infekterade och ständigt närvarande.
”Sammanfattat är dom fegisar som inte vågar slåss, har dyr övervakningsutrustning hemma och bara delar flygblad för att rapporterna ska bli fler.”
Vidare berättar personen, som gett oss ovanstående citat, om hur en tongivande nazist som ofta och gärna skryter om sina hårdföra bedrifter, vid samtliga konfrontationer, oavsett om det varit av organiserade antifascister, poliser eller privatpersoner, sakta backat undan istället för att hålla sina kamraters ryggar. Detta är långt ifrån ett undantag och det är något som eldar på de interna intrigerna.
”Jag vill ju fan inte vara i NMR:s äckliga svettklunga.”
Inför stundande konfrontationer, demonstrationer eller rättegångar får medlemmarna höra att det inte finns något att oroa sig för. De blir tillsagda att uttala sig för kampens vinning under förhör och att försvara sin ideologi och sina handlingar. När detta sedan leder till trauman eller höga böter så uteblir hjälpen från rörelsen ofta helt.
”Stödet jag fick efter rättegången var väldigt litet i min åsikt någon klapp på axeln men inget mer.”
I en hierarkisk organisation som NMR sprider sig lätt en paranoid stämning. Där kämpar de flesta för att få makt och inflytande, detta gör intriger och konflikter vanliga. Medlemmar frågar sig själva, och varandra, vad andra aktivister egentligen tillför och de oroar sig för att ens kamrater köper sin trygghet genom att sälja ut en till antifascister eller till polisen.
Det är uppenbart att den maktordning som de ser som sin styrka i realiteten är den svaghet som kommer att vara anledningen till att NMR, precis som flera fascistiska grupper före dem, också kommer gå i graven.
Hyckleri och gratisarbete
Arbete och ekonomi är också en källa till interna konflikter. Medlemmar pressas till att betala stora summor pengar till organisationen, samt uppmanas att leva på försörjningsstöd för att kunna lägga mer tid på kampen. I vissa delar av landet finns också idén om att de som inte har ett arbete inte heller behöver oroa sig för att få sparken och därför kan bedriva sin politik öppnare och ta större risker för organisationens skull.
Utöver att bidra ekonomiskt förväntas medlemmar också arbeta fysiskt för de som är högt upp i rangordningen. Det kan handla om att agera personlig livvakt eller utföra andra former av gratisarbete. Ett exempel är NMRs initiativ ”bondens dag”, som organisationen menar är till för att medlemmar ska ta sig ut på landet och hjälpa ”svenska bönder” på gårdarna. Detta har dock visat sig vara ett sätt att få medlemmar att arbeta gratis på en nästeschefs privata gård.
”NMR vill gärna ge sken av att ’folket är viktigast’ och få det att låta som om pengar är oviktigt men ändå en ‘liten’ del av kampen för att kunna fortsätta bedriva den. Jag kan säga att större pengakåta jävlar får man leta efter. [nästeschef] tar 500 kronor per månad på alla som har ett jobb, han skulle vilja höja avgiften till 1 000 kronor har han sagt. Och medlemmar uppmuntras väldigt ofta att spendera större summor av sin lön på allt ifrån fånghjälpen till att köpa typ kläder eller tvättmedel så pengakassan kan växa.”
Tystanden om antifacister
”När jag skulle ansluta mig till organisationen var en av mina frågor hur man skulle hantera AFA. Vilka är dom och kan dom påverka mig negativt? Jag ville försäkras om att jag kunde arbeta i fred och att mitt privatliv inte skulle påverkas negativt. Jag fick till svar att AFA består av fega slödder som måste samlas 20-30 personer för att angripa en person och att man aldrig fick ihop det antalet. Dessutom skulle de vara fega för knivar och tillhyggen och springa om de så var 50 pers och du ensam drog stilett.”
Internt blir medlemmarna försäkrade om gruppens styrka och ”rasfiendernas” svaghet, att det inte finns något att oroa sig för. Berättelser vi fått från flera håll beskriver hur medlemmar förbjuds prata med sina kamrater när de blivit utsatta för antifascistiskt arbete. Endast nästesledaren får kontaktas för att oro inte ska sprida sig bland medlemmarna eller avskräcka nyare förmågor från att visa sig offentligt. Samtidigt får nya medlemmar höra att det inte finns något hot mot organisationen eller att det finns något att oroa sig för när de deltar i aktioner. Denna falska trygghet har lett till att flera individer blivit lurade till att offra stora delar av sitt liv för kampen, vilket de troligen inte varit beredda att göra om de vetat om riskerna tidigare.
Utöver att överdriva sin förmåga och styrka kryddar NMR också sitt medlemsantal. Genom att hävda att ”autonoma nationalister” utför flera av deras aktioner så försöker de skapa en bild av att ha ett större och bredare nätverk och stöd än vad som egentligen existerar.
Misär, våld och kärnfamiljen
Precis som i alla tider har nazisterna haft den traditionella kärnfamiljen som front och målbild. Kvinnans främsta uppgift är att ta hand om hemmet och mannen, samtidigt som hon föder och fostrar nästa stolta ariska generation. Varför vill kvinnor vara en del av en rörelse som är så tydligt misogyn? Bland de kvinnor vi har varit i kontakt med finns det främst två sorters ingångar: Den ena grundar sig i tidigare trauman och psykisk ohälsa som utnyttjas av medlemmar i organisationen i ett fortsatt destruktivt mönster; den andra är den hårt ideologiska individen som drivs av nazistiska föreställningar och internaliserat kvinnohat.
En tidigare medlem beskriver hur det kan yttra sig:
”Hon pratar mycket om hur kvinnor ska vara, hon tycker slut-shaming är okej, påstår sig ’läxa upp’ unga tjejer på stan när de inte klär sig som hon tycker.”
Andelen kvinnor inom NMR är dock mycket liten och de allra flesta är med i egenskap av partner till en manlig medlem.
”En gång sa hon att hon är beredd på att det kommer en dag då *** inte kommer hem, antingen för att han stupat eller blivit fängslad. Hon sa det och tittade ner i marken osäkert.”
Inte sällan är det misärliknande förhållanden ”motståndsmännens” familjer lever under med kontrollerande beteenden, våld och barnmisshandel som vardag. I nedanstående fall är både föräldern och dennes partner lika delaktiga i missförhållandena som barnen får utstå.
Detta är ett vittnesmål från en släkting om hur aktiva i NMR bestraffar sitt 5-åriga barn, citatet har även publicerats i en artikel på vår hemsida.
Som förälder förstärks samtidigt kontrollen över dig som kvinna och det blir allt svårare att lämna. De som lyckas lämna den här sektliknande rörelsen måste inte sällan också lämna sin stad och sina övriga sammanhang och det är inte ovanligt att dessa kvinnor tvingas söka sig till skyddat boende.
”Med tanke på att *** hållit mig med järnhand och mitt sociala umgänge därav varit mycket begränsat har jag inte speciellt många att vända mig till i den här frågan. Därför betyder er hjälp och ert stöd väldigt mycket för mig.”
Genom den bredd av vittnesmål, anmälningar och journaler som vi tagit del av är det tydligt att den psykiska ohälsan är utbredd i hela organisationen oavsett kön och inte sällan en tydlig grund till individers engagemang i NMR. Det är något vi fått flera indikationer på från tidigare medlemmar.
”Hon visar däremot tydliga tecken på psykisk ohälsa. När *** nekade henne att följa med på vissa saker (kvinnor får inte vara med på allt som görs i rörelsen) så brukade hon enligt *** bli väldigt aggressiv och slå i dörrar, skrika och kasta saker.”
Vi vill understryka att vi i vårt arbete behandlar nazister som nazister oavsett kön. Däremot har vi ibland fått arbeta annorlunda när det gäller avhoppade personer eftersom både trauman, hotbild och behov ser annorlunda ut. Medan manliga avhoppare ofta slipper undan repressalier från tidigare kamrater, blir kvinnor straffade på en annan nivå. Det kan handla om förföljelse, hot om våld, misshandel och trakasserier. Eftersom en del av vårt mål är att individer ska lämna organisationen ser vi också att vi har ett visst ansvar att underlätta i den mån vi förmår.
Steget ut
Alla som hoppar av är inte välvilligt inställda till oss, vissa är helt enkelt tvingade till det. Men i de flesta fallen lyckas vi skapa en förhållandevis god och tillitsfull relation.
För att uppnå detta är vi alltid tydliga med de riktlinjer och krav vi har för att godta ett avhopp.
”Vår policy är att alltid hålla avhoppare anonyma så länge de uppfyller två krav. Det första kravet är att vi inte ser dig i framtida nazistiska sammanhang, det andra är att dina uppgifter är sanna.”
I övrigt har vi, när behov funnits, hjälpt till med kontakt till myndigheter, kvinnojourer och jurister. Vi har erbjudit material som kan vara till hjälp vid eventuell vårdnadstvist, kontakter med andra som har hoppat av för stöd och sammanhang och praktisk hjälp för att skydda sig mot repressalier från NMR.
”Jag känner mig också bekväm i att samarbeta med AFA eftersom jag vet att ni sköter detta snyggt och diskret, ni är tillmötesgående.”
”Så min uppfattning stämde faktiskt överens med hur jag trodde ni skulle bemöta mig, jämfört med ***. Varken *** eller *** har varit direkt otrevliga, men ingen har direkt ställt frågan om hur jag skulle klara mig efter ett avhopp. Jag jämför med alla gånger ni frågat om jag mår bra och så. Därför åligger fortfarande mitt förtroende störst för er :).”
Vi har hjälpt flera personer att lämna den destruktiva rörelse som NMR är. Vissa har valt att själva gå ut offentligt med det medan andra valt att till och med fortfarande finnas kvar på vår hemsida för att inte väcka misstankar om att de är i kontakt med oss.
Alla viktiga delar i processen sker i samförstånd och är väl genomtänkta.
Till dig som är aktiv fascist
Oavsett om du är redo att lämna redan i dag eller bara har frågor om hur det skulle gå till eller hur det kan komma att påverka dig, så är du varmt välkommen att kontakta din närmsta AFA-grupp eller AFA-doku. Mer information finns på vår hemsida.
”Alla ni som sitter och funderar på att lämna men är rädda för att ta steget, bara hoppa av. Det är många många fler av dem som kommer hjälpa dig än de som vill göra dig illa, var inte rädd för att kontakta din närmsta AFA grupp, de kommer att hjälpa dig.”
Den här texten är publicerad i Brands nummer 3 2023 – AFA. Man kan köpa lösnummer eller prenumerera via länken innan 23/8 för att få numret i brevlådan.